Jag är ordförande för Drivhuset, en stiftelse som arbetar med entreprenörsskap för studenter. Det är ett uppdrag som inte alltid innebär en dans på rosor. Bäst förresten att påpeka att uppdraget inte har någonting med mitt politiska engagemang att göra, utan snarare handlar om att brinna för företagande och entreprenörskap "i alla fall".
I somras genomförde vi på Drivhuset en attitydundersökning, som nyligen uppmärksammades i media. Uppsala universitet belade en föga hdrande sistaplats då det gällde studenternas intresse för att starta eget.
Nu ska genast sägas att det inte är universitetets eget fel. Tvärtom gör ledning och inte minst rektor vad de kan för att vända på kuttingen. men Uppsala är inte en stad för entreprenörer. På universitetet utbildas jurister, statsvetare, präster och andra humanister, men också ekonomer och naturvetare/tekniker som redan under studietiden siktar in sig på stora företag som Ericsson, IKEA och TetraLaval.
Här ligger ett av Sveriges stora framtidsproblem. De nämnda företagen kommer säkert att fortsätta rekrytera även i framtiden - men vi behöver också se kommande generationers motsvarigheter. För det är väl ingen som trodde att dessa tre företag från första början hade tusentals anställda???
För Uppsala som lärdomsstad är detta en överlevnadsfråga. Det handlar inte om att samhället ska vimla av en massa entreprenörer i alla upptänkliga branscher, inte heller att alla studenter ska bli frifräsande uppfinnarjockar med mer elelr mindre galna idéer. Vad det handlar om är att egenföretagande, entreprenörskap och drivkraft blir viktigare framgångsfaktorer än vad de är idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar