07 februari 2010

Tjuv och poli(S)

Det får bli ett inlägg till idag, detta efter kvällens Agenda med en som vanligt lysande justitieminister. Och en mindre lysande Tomas Bodström.

I Sjöwall & Wahlöös deckare om Martin Beck och hans kollegor (den riktige Martin Beck, inte de bleka kopiorna på film) finns också en intendent vid Rikspolisstyrelsen vid namn Stig Malm. Han beskrivs som ljuslockig, bildskön och fullkomligt okunnig i allt som rpör praktiskt polisarbete. Däremot är han förtjust i att ta aktiv del i operativ ledning av olika polisoperationer, alltid med de mest dråpliga följder.

Denne litterära förlaga tog i kväll gestalt i TV när advokaten och deckarförfattaren (ja, han extraknäcker som riksdagsledamot också) Bodström i mästrande ton skulle berätta för justitieministern hur praktiskt polisarbete bäst utförs. Bilden blev ganska förskräckande.

Vi som är politiskt förtroendevalda ska naturligtvis inte blanda oss i det dagliga arbetet i de verksamheter vi har politiskt ansvar för. Det gäller polisen såväl som sjukvården eller skolan. Det vi ska göra är att ge instruktioner och direktiv, avdela resurser samt tillsätta dem som ska sköta det viktiga jobbet. Men i socialdemokraternas värld fungerar det inte riktigt så.

Nu har vi emellertid erfarenhet av just detta -även om många av oss precis var på väg att glömma. När Bodström kröver att justitieministern ska agera som han föreslår, så är det inte bara den litterära figuren Stig Malm som kliver ur skuggorna. Inget ont om de döda, och inte heller om tidigare justitieministrar (S) som tvingats bort från sin post - men det Bodström tycktes plädera för i kvällens Agenda var exakt det som Ebbe och Anna-Greta och allt vad de hette höll på med för tjugotalet år sedan.

Spåren förskräcker. Socialdemokrater har alltid haft svårt för att skilja på partiet och staten - och alltid funnit ett nöje i att själva rota även i sådant som ligger utanför politikens domäner. I afton var det Bodström - men sanna mina ord; de finns överallt.

Kanske är det - i alla fall delvis - som polisen ibland har svårt att haffa mördare. Och kanske är det därför det brister i funktionerna även i andra viktiga välfärdssektorer. Det socialdemokratiska intresset för att blanda sig i den dagliga driften får fullkomligt förödande konsekvenser för kvalitet och innehåll. Bara det är skäl nog att hålla dem borta från makten.

Inga kommentarer: