11 februari 2012

Att formulera problem och hitta lösningar

Politik handlar väldigt mycket om att lösa samhällsproblem. Visst är det tjusigt med både visioner och idéer, men i grund och botter måste dessa också ha ett syfte. Att ha idéer som inte löser faktiska samhällsproblem blir mer filosofiskt än handlings- och resultatinriktat.

Motbilden till detta är också intressant. Det är nämligen att, utan egna idéer, håna och förlöjliga dr föeslag till lösningar på samhällsproblem som faktiskt läggs fram av olika debattörer.
Vi har just nu ett antal ganska stora utmaningar att lösa i samhället. Klimathotet är ett av dem, frågan om framtidens välfärd är ett annat. I bägge fallen är det uppenbart för de allra flesta av oss att vi inte kan fortsätta som vi har gjort. Alltså krävs förändring på olika områden.

I klimatfrågan handlar det dessutom om mer än "bara" om koldioxid och utsläpp. Frågan är hur vi ska få jordens resurser att räcka till, när allt fler vill leva på en allt högre standard. För att den ekvationen ska fungera är det helt nödvändigt att inte bara begränsa och hindra, utan också att se möjligheter till utveckling. Därför är ny teknik, nya sätt att utvinna energi och nya sätt att använda material och råvaror oundgängliga redskap för en bättre värld.

När det gäller vår framtida välfärd är ekvationen kanske ännu tydligare. Den gemensamma välfärden arbetar vi ihop tillsammans. Hur länge vi kan leva på andras arbete är alltså inte upp till oss själva - utan upp till oss alla tillsammans. Om  vi vill jobba mindre får vi räkna med lite lägre standard. Om vi vill behålla välfärden får vi räkna med att anstränga oss lite mer. Några genvägar finns inte heller i den ekvationen, utan det är upp till oss alla att fundera både över hur vi vill att framtidens välfärdssamhälle ska se ut. Och, inte minst, vad vi själva vill göra för att ekvationen ska gå ihop.

För egen del tänker jag fortsätta att göra vad jag kan åt saken. Just idag har jag lite ledigt, men andra dagar jobbar jag gärna på, så länge som jag orkar och kan bidra till den gemensamma välfärden. Att stå vid sidan och håna dem som tar upp debatten, även när den innehåller kontroversiella förslag, det överlåter jag till dem som uppenbart saknar idéer om framtiden.

Inga kommentarer: