28 september 2015

Det är därför vi har förtroendevalda

Läser idag en mycket tänkvärd artikel om medborgardialog i dagens UNT. Artikeln pekar på de problem som kan uppstå om människor får felaktiga förväntningar på politiska beslutsprocesser. Det är en viktig demokratisk debatt.

Under åren som förtroendevald har jag deltagit i oräkneliga möten med männikor. De har egentligen varit av tre olika slag.

- Direkta, egna kontakter med människor i olika sammanhang; både partipolitiska kampanjer och enskilda direktkontakter.
- Opinionsmöten arrangerade med anledning av enskilda men mycket uppmärksammade frågor där ett politiskt beslut ifrågasätts av berörda medborgare.
- Olika former av arrangerade dialogmöten i syfte att hämta in synpunkter från allmänheten.

Det är lätt att få intrycket att den sistnämnda typen av möten är det vanligaste sättet för politiker att hämta in synpunkter. De som deltar i den typen av möten är också mycket ofta angelägna om att få status av att "tala för allmänheten" och ser inte sällan att dialogen ska, som det heter, följas upp politiskt.

I verkligheten är det närmast tvärtom. De personer som sluter upp när en kommun (eller ett landsting) bjuder in till olika former av medborgardialog, politikercafé eller liknande är sällan särskilt representativa för den breda allmänheten. Tvärtom. På dylika övningar ägnas åtskillig tid åt enskilda frågor och mycket lokala problem. det är inte så att frågor av det slaget saknar betydelse - men det är lätt att tanken leder fel om man låter dem stå som representativa för den breda allmänhetens åsikt.

Under de två senaste mandatperioderna har jag ägnat en hel del tid åt att knacka dörr. Det viktigaste motivet för dörrknackning är inte, som många tror, att föra ut det egna partiets budskap. Det viktigaste är att faktiskt lyssna direkt till vilka frågor människor - som inte besöker opinionsmöten eller medborgardialoger - tycker är allra viktigast.

Den viktigaste insikten från allt dörrknackande är då att människor absolut är engagerade i samhällsutvecklingen - även om de inte går på ett enda dialogmöte med kommunen eller landstingen. I stället har man synpunkter på precis allt, från färdvägen till förskolan över tillgången på butiker i närområdet till stora frågor om invandring eller planering av infrastruktur. Människor bryr sig, och de flesta tycker att politik är viktigt. Det är inte samma sak som att människor går på möten eller blir medlemmar i partier. Därmed är det stora samhällsproblemet inte om människor deltar på dialogmöten eller inte - utan hur vi som söker människors förtroende faktiskt är beredda att lyssna och ta till sig av vad de säger.

Det är därför vi som är förtroendevalda finns. Vår viktigaste uppgift är att prata med människor, inte bara om politik och framför allt inte bara om partipolitik. Men ett problem är att politiker allt mer pratar med varandra (på sammanträden och, ja, på medborgardialoger) och med dem som aktivt hör av sig, i stället för att faktiskt lyssna in vad människor har att säga.

Allt börjar med att lyssna. Men det gäller också att kunna lyssna till alla. Demokratin är inte till bara för dem som skriker högst. Som förtroendevald har man ett ansvar för att lyssna på alla. Det kräver mycket mer än att bjuda in till dialogmöten.

Inga kommentarer: