15 december 2015

Sans och balans

Min gode vän och tidigare kollega Christian Gustavsson skriver klokt i dagens nummer av Corren, och får dessutom understöd i en krönika av förra kulturministern och Timbrochefen Cecilia Stegö Chiló. Debatten om migration, integration och flyktingmottagande verkar alldeles ha tappat proportionerna. I grunden skriver nog dessa båda mig närstående debattörer och skribenter vad rätt många utanför den polariserade debatten "egentligen" tycker.

Man ska vara försiktig med att tolka opinioner. Det är på tok för vanligt att folk i allmänhet tror att alla tycker likadant - nämligen som de själva. Så är det oftast inte. Vi har alla en förmåga att lyssna in våra egna värderingar i det som vår omgivning säger till oss. Kaka söker maka.

Vi vet sedan länge att svenska folket har en ganska generös inställning till invandring. Det mäts noga varje år av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Men vi det också, från liknande mätningar, att skepsisen är stor inför den ganska misslyckade integrationspolitik som förts under årtionden. På tok för många invandrare som kommer till vårt land står utan arbete, och bostadspolitiken som var tänkt att jämna ut levnadsförhållanden har i stället blivit starkt segregerande.

Alltså borde det vara dags att göra något åt de sakerna. Men den politiska debatten ägnas, kanske inte oväntat åt de mest akuta och överhängande problemen: att miljontals människor bokstavligen står på Europas tröskel.

Alternativen i svensk politik är naturligtvis inte att vi stänger gränserna eller tar emot varenda en som ens funderar på att komma till vårt land. Det rimligaste alternativet är självklart att vi, med en bevarad öppenhet emot omvärlden, ser till att vi kan hantera dem som söker sig till vårt land och att vi har rimliga och kloka förutsättningar på alla områden.

För den som pläderar för öppenhet och rörlighet måste givetvis inte automatiskt vara "naiv", och den som tror på en viss stramhet när det gäller villkoren för migration måste inte vara rasist. Det finns fortfarande några som kan hålla två tankar i huvudet. Gustavsson och Stegö Chiló är två av dem.