07 mars 2014

Det måste löna sig

Jag har redan skrivit ett inlägg idag om hur vi gör samhället mer rättvist och jämställt (om kvinnligt företagande i välfärden). Den andra viktiga frågan som behöver hanteras politiskt är lönebildningen.

I vårt landsting har vi flera gånger kartlagt osakliga löneskillnader och kunnat rätta till de brister vi hittat. Det är inte där som de stora problemen med rättvisa löner finns. Lika lite är det största och viktigaste problemet ingångslönen inom olika yrkesgrupper. Det verkligt allvarliga med lönebildningen i offentlig verksamhet är den ofta mycket dåliga förtjänstutveckling som väldigt många offentligt anställda lider av. Lönen ökar helt enkelt inte tillräckligt mycket genom yrkeskarriären. Ännu allvarligare är att lönen inte alltid speglar förtjänst och skicklighet. Alldeles för många löner sätts på slentrian, och på samma sätt som i många, många år.

En del av orsaken är historisk och kulturell. Det finns en inrotad föreställning om att lönen i offentlig verksamhet ska vara en kaka som är liten men säker. Det håller inte längre. Stat, kommuner och landsting måste bli moderna arbetsgivare där lönen sätts individuellt och differentierat utifrån varje enskild anställds faktiska arbetsprestation. Så fungerar det inte alltid idag.

I vårt landsting finns både goda och dåliga exempel. I många fall fungerar lönebildningen som den ska. Den som är duktig kan få god ersättning för sin prestation. Den som är chef ska kunna premiera den som förtjänar en god löneutveckling. De centrala och lokala avtal som finns, och den lönepolicy som gäller för landstinget, understödjer en sådan lönebildning. Men jag vet också att det finns undantag. Det är en uppgift för landstingets produktionsstyrelse att hantera och lösa.

Lön ska inte bero på kön. Den som gör ett bra  jobb ska få effekt av det i lönekuvertet. Det är ett rimligt löfte till alla våra anställda. Men det är också ett löfte som ställer krav. Framför allt behöver vi ha chefer som vill och vågar göra lönepolitiska ställningstaganden. Därför utbildas nu alla chefer i landstinget. Det kräver också tydliga kriterier för vad som ska uppnås för att nå en önskad löneutveckling. Det är inte generella påslag som är rätt väg till rätt lön, det är individuella löner med tydliga lönekriterier och en bra dialog mellan chef och medarbetare.

Lönespridning är nämligen bra, både för den enskilde anställde och för en bättre löneutveckling. Därför gäller det att vi arbetar vidare med en lönebildning som verkligen är rättvis. Landstinget i Uppsala län ska vara en riktigt attraktiv arbetsgivare. Det gäller även lönebildningen.

Inga kommentarer: